So wake me up when it's all over

Denna dagen har det regnat dåliga nyheter och tårar. Dagen började med ett samtal från AF, imorgon ska jag dit och, som jag fattade det, skriva in mig på nått program. Det ironiska är att jag igår faktiskt börjat skriva på en lista med ställen jag skulle ringa till idag och leta praktik. Så jag fick ringa runt som fa-an, men fick inget. Det närmaste jag kom var på ett hunddagis där en tjej redan ringt på, men jag ska återkomma imorgon eftermiddag och får veta då om hon tackade nej.
Klockan är just nu 00:03 och jag har tänkt gått upp tidigt imorgon och ringa på lite fler ställen. Jag ska vara på AF kl 10:45 så jag hinner ringa lite innan. Söka lägenhet måste jag med. Stod först i kön på en jätte billig lägenhet idag, men när de ringde upp sa de att jag måste ha 5000 kr kvar efter hyra och min inkomst från mitt jobb räknas inte?! Dumma jävlar och speciellt du i telefonen, du var otrevlig. Tänk på det till nästa gång. Har en till lägenhet på gång (kanske), det är en tjej som ska ringa imorgon om en lägenhet jag mejlade på. Hoppas hoppas hoppas.

Två bra saker har dock hänt. Igår var jag och Sid upp till Jessica och hälsade på henne och Pippin. De har träffats en gång förut, men de var Sid väldigt på och Pippin väldigt sur. Så lite nervösa var vi, men till min väldigt stora förvåning gick det skitbra. Pippin kom fram direkt i hallen och hälsade på oss och Sid var hur snäll som helst. De busade med varann och efter en kort stund kopplad så fick Sid gå fritt och Pippin följde efter och kollade på vad han gjorde. Sen lekte de själva i köket och inga problem! Jag är jätte glad, det skulle vara perfekt för oss alla fyra om de kom överens. Jag kan ta med mig Sid upp till Jessica istället för att åka dit själv och ha dåligt samvete för att han är ensam. Bästa vännerna, Jessica fick en fin bild på när de ska pussas, något kanske Pippin inte alltid uppskattade, haha. :) Men jag älskar att Sid fattat grejen med andra djur. Alla är inte lika stora som honom och tål lika mycket och äntligen. He gets it!

Och idag var jag till optikern på undersökning, en dyr undersökning och jag hade inte råd till både linser och undersökningen... Jag frågade optikern om det gick att ta det på faktura, men det gjorde de inte till privatpersoner. Men världens bästa optiker ger mig linser för en månad, helt gratis! Det är inte första gången han har gjort så, när jag var på undersökning sist var jag tvungen att ta ut linserna och då gav han mig helt nya och sa åt mig att slänga de gamla! Han är så himla snäll och trevlig. Jag ville ge honom en kram, men det kändes som lite överdrivet, hehe.

Så två bra saker har hänt, jag får tänka lite extra på det imorgon på AF och för allt i världen, sätt mig inte på vuxendagis igen för i helvete.

What am I doing with my life?

Sitter så här mitt i natten och funderar på vad jag ska göra med livet. Jag har inget behov av att veta hur hela livet ska vara uppbyggt (det skulle vara tråkigt), men just nu vet jag inte ens vad som händer imorgon eller nästa vecka.

OVISSHETEN. 

För tillfället söker jag boende och praktik främst. Jobb så klart också, men jag kommer bli satt på vuxendagis igen om jag inte hittar praktik. Så imorgon ska jag ut och leta och vänta på samtal om lägenhet och söka lägenhet.

Men nästa vecka då?

Översvämning

Första inlägget via Bloggers app

Eftersom jag flyttat till karlstad (iaf för 3 månader) så fick jag även skriva in mig på deras Arbetsförmedling. Så nu är det bråttom att hitta praktik, annars kommer de sätta mig på ett nytt vuxendagis och as we say in Sweden, aldrig i helvete. Så denna vecka är det besöka, ringa och mejla alla företag som går. Wish me luck!

Lägger in en liten bild på Sid med, för att se hur det ser ut. Man kan inte ändra plats på bilderna i inlägget via appen. :(

Kurt Cobain

Tumblr fullkomligt sprutar ur sig bilder och GIFs på Nirvana och Kurt Cobain. Idag är det nämligen 20 år sedan han dog, eller blev mördad som många tror. Jag tror det och fastän jag älskar Courtney Love så tror jag hon hade nått med det att göra.

Hur som helst. Vila i fred och allt det där. Synd på en sån talangfull människa.

Ett nytt och kort kapitel

Sedan söndags är jag och Sid Karlstadsbor. Iaf tills slutet av juni så alltid något. Jag har redan (eller har haft ett tag) panik över vart jag ska ta vägen sen. Som jag sa till Jessica igår så har jag redan tröttnat på Karlstad, det har liksom förlorat sin charm och jag längtar inte hit lika mycket. Mycket beror väl på arbetslösheten, jag blir fruktansvärt rastlös och vill helst av allt bara lägga mig under täcket och vänta på bättre tider. Vissa dagar önskade jag att det funkade så.

Idag ska vi hem till Filipstad och fira farmor som fyller år. Jag har inte köpt nån present och det misstänker jag att inte far heller gjort. Fast vad ger man egentligen en nybliven 86-åring?

Bilder lägger jag upp så fort jag får tillbaka min ursprungliga mobil (har ju haft 4 olika på 1 månad..) så jag kan ta fina kort.