Matförgiftning, hemlängtan och nytt jobb

JAG LEVER.. Fast det trodde jag inte att jag skulle säga för 1 dygn sen. Natten till tisdag blev jag matförgiftad och spenderade ca 7 timmar på toaletten innan jag kraschade på soffan. Vid typ 10 kravlade jag mig tillbaka upp på rummet där jag spenderat all min tid fram tills idag. Igår mådde jag skit. Spydde inget tack och lov, men mådde bara allmänt bajs. Min hyresvärd var snäll nog att gå och köpa cola och en smörgås åt mig då jag inte hade nått ätbart hemma min mage skulle klara av.
Och idag har jag bara haft väldigt ont i magen vilket jag tillslut insåg förmodligen var för att jag bara ätit en smörgås de senaste 2 dygnen. Så jag gick iväg till Sainsburys och köpte mig en baguette (vilket förstörde mig helt, kul liv) och mer cola. Sprang också in på Primark och köpte sängkläder så jag har så lite hemma att jag aldrig har två rena set samtidigt, haha. Självklart hade en jävla juice läckt i väskan så nu har jag ändå -2 nya sängkläder...

Imorgon ska jag iaf åka och hälsa på Sean, äntligen. Den mesta av min tid under veckorna går ut på att 1) sakna honom, 2) tjata att han ska komma hit/han komma till mig, 3) bli besviken och ledsen när han pluggar, inte har tid, har ont eller vad det nu än är. Imorgon klättrar jag upp för stuprören om det så behövs.

Och för att förklara de två andra delarna av min rubrik för detta inlägg; jag har fått ett nytt jobb i en djuraffär (!!) här i Bromley på ca 30-40 minuters promenads gångavstånd! Så nu jobbar jag inte längre på café (i 2 veckor till, men det räknas inte, typ).
Och längtar hem gör jag väl alltid, som vanligt. Saknar mamma, pappa, Alex, mormor, farmor, Jessica, Malin och alla andra. Och SID. Min älskade gris. Det gör ont i kroppen ibland vad jag längtar. Jag kan inte vänta tills jag får åka hem och hälsa på alla igen, och speciellt Sidden.