Filipstad

Nu är jag här igen. Åter i Filipstad och gillar det inte, tack och lov åker jag "hem" igen imorgon.
Jag tycker det är så jobbigt att vara här och se hur staden verkligen förfaller. Halvt nerbrända, övergivna hus, skitiga gator och ogräs överallt. Människor som blir exalterade över en resa till Karlstad och Gina Tricot och tror sen att torget är en jävla catwalk. Fan Filipstad, ryck upp er. Nej, jag är inte bättre än er, men släpp småstadstankarna och ryck upp er. Ska vi sluta som en stad som bara inte bryr sig längre?
Jag citerar er själva.

Thor, sluta nu

Imorse vaknade jag runt halv 8 av ett sms från Jessica. "Shit vad det regnar och vilken smäll!". Japp, regnet stod som spö i backen och åskvädret vad ett faktum. Jag är visst inte så modigt som jag trodde när det gäller åska, jag vågade mig ner (fort som fan) och stänga balkongdörren sen sprang jag upp i sängen igen och la mig under täcket.
Thor you're drunk, go home.

Fan

2 såna där dagar med ångest man inte vet vart den kommer ifrån. Inatt ville jag inte lägga mig för jag visste hur det skulle sluta. Jag kommer släcka lampan och öppna för tårar och bara dö i ångest hela natten och inte somna förrän på morgonen. Så jag höll mig och när jag väl la mig under täcket och släckte lampan så ligger man bara där och väntar på ångesten, likt ett barn som väntar på att monstret under sängen ska komma fram. Drömde något som kan liknad en mardröm också. Drömde att jag fick reda på att jag var adopterad så jag hade rätt go' ångest i drömmen med. Efter ett tag var jag dock inte adopterad utan det var bara det att jag hade en annan pappa. Han hette Staffan nånting och bodde i fucking Trondheim? Det låg dock helt åt helvete fel med vad jag trodde, eller så är bara min hjärnas karta lite fel.

Idag är himlen grå efter flera dagar med solsken. Men det gör inget, det passar mitt humör.
ÅH, jag vill bara skrika, slåss, gråta och bara få utlopp för all jävla frustration som har slagit läger i mitt kropp allt för länge. Jag hatar att inte orka göra något åt situationen och när jag väl försöker så hjälper det inte. Behöver en rejäl knuff, längre än andrahandskontrakt.
Jag behöver komma härifrån.

Christina Aguilera - At last

 Ryser.

Ålderskris

Ska jag?
Jag har funderat på gult hår väldigt länge nu så någon gång borde jag väl göra slag i saken. Men det skulle va skönt med någon mer "normal" färg också, nu när jag hållt på det så pass länge. Ombre skulle jag också vilja ha fast jag tror mitt hår är för kort för att det ska bli snyggt...
ÅH, svårt! :(

Solen har slocknat

Nu var det åter igen ett tag sedan jag skrev, men jag har varken haft ork eller lust att skriva. All tid i världen har jag dock haft.
I förrgår var jag på Happy Kitchen för första gången vilket var väldigt trevligt! HK är en sushiresturang i Karlstad. Vi var dock inte där och åt, Malin och Sandras kompisar spelade så vi, Jessica och Jonathan var där och kollade på dom och drack öl. Mycket trevligt som sagt och sushipinnar är den nya flugan.

Annars så... Har jag fått boende i 2 månader till, på Kronoparken. Så Karlstad får stå ut med mig tills den 15e augusti iaf. Sen får jag se vart jag tar vägen. Det är jobbigt att bo i andrahand och inte få tycka om en lägenhet eftersom den inte är min. Jag gillar den jag bor i nu, men samma där, inte tycka om för den är inte din. Jag önskar det dock.

Just nu söker jag bara boende, och jobb i andrahand. Det är jag och Sid just nu, du och jag mot en grå och mulen värld.